Israel4u.se

- Vi är experter på Israel!

 

 

 

 

 

 

 

Månadens rese erbjudande

hittar Ni här!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Information om judendomen

 

De tankar och den tro som ryms inom ramen för en religion går omöjligt att beskriva kortfattat. Bilden kan aldrig bli rättvisande på några få rader.

 

"Du skall inte hysa hat till Din broder i Ditt hjärta, Du skall älska Din nästa som Dig själv". Detta citat ur 3:e Moseboken är centralt i judendomen. Tron på att det finns en Gud och en mänsklighet (inför Gud är alla människor likvärdiga) är andra viktiga grundpelare i den judiska tron.

Som ett tecken på förbundet med Gud omskärs nyfödda judiska pojkar. Detta skall enligt den mer än 3000 år gamla föreskriften ske på åttonde levnadsdagen. En grundtanke är att begreppen Israels folk, Israels lära och Israels land hör ihop. Därför var längtan till det förlovade landet (Sion-tanken) en sammanhållande kraft under 2000 år av förskingring. Därför känner judarna idag en självklar gemenskap med staten Israel.

 

Viktig är också tron på judarnas historiska uppgift som Guds vittnen och spridare av Hans förkunnelse och bud (det är endast i den bemärkelse som judarna är "det utvalda folket").

Judendomen är inte bara en religion. Många judar är icke religiösa och lever helt sekulärt. Judar utgör i samtliga länder där de bor, utom i Israel, en etinisk minoritet. I Sverige har den judiska gruppen av riksdagen år 1999 utsetts till en av fem nationella minoriteter (de övriga är romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar). Att vara jude är ett sätt att leva och judendomen ett sätt att se världen.

 

Vanliga frågor och svar hittar du här:

 

Gudsbegreppet

 

Gud är jordens och universums skapare. Gud är en, vilket uttrycks i "Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en" (5 Mos. 6:4).

Abraham var den förste som gav uttryck för denna monoteistiska tro genom att bryta med månggudadyrkan.


Judarna ser Gud som en moralisk Gud som begär moral, etiskt liv och rättvisa av hela mänskligheten. Gud är hela världens Gud, alltså även Gud för alla andra människor. Judar får inte avbilda Gud. Det finns ingen fysisk beskrivning av Gud; alltså inga tavlor, ikoner eller dylikt.

 

Shabbat - Vilodagen

 

Enligt skapelseberättelsen i Bibeln vilade sig Gud på den sjunde dagen och därmed instiftades en vilodag även för människor, shabbat. Att helga den uppmanas även bland tio Guds bud. Det judiska dygnet börjar vid solnedgången.

 

Veckans sjunde dag är lördagen. Således börjar Shabbat på fredag kväll vid solnedgången och slutar på lördag kväll vid solnedgången.

Shabbat är en glädjedag då man bör sjunga, äta gott, gå i synagogan, vila, vara tillsammans med familjen och tala med judiska ämnen med familjen.

 

Kosher mat & judisk diethållning

 

Dietlagarna bygger på detaljerade instruktioner från Moseböckerna i Gamla testamentet, samt från uttolkningar i Talmud och tusenåriga traditioner.

Vad kan ätas?

 

Endast djur som har både helkluvna klövar och som idisslar är tillåtna. Alla andra djur är förbjudna.
Djur som bara har helkluvna klövar eller som bara är idisslare är förbjudna.

Bland fåglarna är hönsfåglar, ankor, kalkoner, gäss och duvor tillåtna. Fiskarna ska ha fenor och fjäll, alltså bortfaller skaldjur, bläckfisk, ål.

Alla ätliga växter är tillåtna. Ägg - och mjölkprodukter är tillåtna.

Hur ska djur slaktas?

 

Även om det är tillåtet att äta dessa ovannämnda djur, måste de slaktas och förberedas på ett visst sätt. Den judiske slaktaren är en högt utbildad person med djupa kunskaper i djurens anatomi, i judendom och i "kemi". Förfarandet är mycket komplicerat men i princip gäller följande:

* Inga självdöda djur.

* Djuret ska vara friskt, undersökt av den judiske slaktaren.

* Döden ska ske omedelbart och djurkroppen ska omedelbart tappas på blod. Med en skarp kniv görs

ett snitt i halspulsådern.
* Kadavret och det urtagna köttet kontrolleras noga: Inga tecken på sjukdomar eller andra skador får förekomma.
Kosherslakt är under utredning i Sverige.

  

Det judiska köket

   
Ur köttet måste blodet "dras", i möjligaste mån. Således saltas ofta kött.
Alla matvaror och drycker kan delas in i tre grupper:

 

1. Kött

2. Mjölkvaror

3. Neutrala, benämns "parve"


Det neutrala, parve, kan ätas när som helst, med alla typer av bestick, porslin och köksredskap.
 

Huvudregeln för kött- och mjölkvaror är att de aldrig ska "mötas".

Ett judiskt kök har därför:

 

* Varsin uppsättning porslin för kött respektive mjölk

* Varsin uppsättning bestick

* Varsin uppsättning köksredskap

 

Kvinnans ställning inom judendomen

 

Kvinnan och mannen har samma värde inom judendomen, ingen är förmer än den andra. I det religiösa livet har mannen fått andra uppgifter än kvinnan, exempelvis måste tio män vara närvarande på en gudstjänst för att vissa böner ska kunna läsas. Kvinnans uppgift har traditionellt varit att ansvara för hemmet och barnen.

Emellertid, i den moderna och framförallt liberala och konservativa judendomen , får kvinnan en alltmer framträdande plats i synagogan. Stockholms Judiska församling har exempelvis egalitära gudstjänster där kvinnor läser ur Torah, något som annars inte har förekommit. I liberala synagogor, främst i Storbritannien och USA, finns även kvinnliga rabbiner och kantorer.

 

Hos de ortodoxa kvinnorna är det vanligt att täcka håret som bevis på att de är gifta. Vanligtvis bär de hatt eller sjal, men peruk kan även förekomma. Kvinnan visar självklart sitt hår för den egna familjen.

 

Jesus, Messias och kristendomen

 

Kristendomen bygger bland annat på Gamla Testamentet, judarnas Bibel. Alltså är det uppenbart att det finns väldigt mycket gemensamt i trosuppfattning. Det viktigaste är tron på en Gud och de tio budorden som än idag de västerländska samhällena är uppbyggda kring.

Inom båda religionerna finns Messiasbegreppet. De kristna anser att Jesus var den utlovade Messias, att han utförde mirakel och att han är återuppstånden - och har lovat att återkomma till jorden. Enligt judisk tradition kommer Messias vara en vanlig människa.

 

I den messianska eran kommer judarna att återvända till Israel, de döda återuppstå och fredsriket inledas. Vi anser vidare att Jesus inte uppfyllde löftena om ett messianskt fredsrike på jorden. Däremot anses det inom judendomen att han må ha varit en rabbin som fick folkets förtroende. De flesta av hans berömda citat bygger på redan då känd judisk vishet, exempelvis från rabbin Hillel.
Många judar i dag tror inte på en personlig Messias utan vi måste själva skapa Guds rike här på jorden.

 

Synen på synd

 

Synden är att vara eller göra motsatsen till det goda, alltså varje handling eller ställningstagande som upphäver Guds vilja. Impulsen till synd och vanan att synda kan övervinnas. Människan är i grunden fri och i allt väsentligt herre över sina egna beslut.

 

Judendomen kräver att människan står emot synden. I Första Moseboken kapitel 4 vers 7 står följande: ”Om du handlar rätt vågar du ju lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. Dig skall den åtrå, men du skall råda över den.” Samma bibelvers som hävdar att synden alltid lurar vid dörren slutar med uppmaningen att människan kan stå emot synden. Valet är vårt.

Om vi syndar mot en annan människa måste vi be henne om förlåtelse. Om vi syndar mot Gud måste vi be Gud att förlåta oss.

 

Meningen med livet

 

Meningen med livet är att använda den kapacitet och den förmåga vi är födda med, för att bli den bästa person vi kan bli – inte bara för vår egen skull utan även för hela mänsklighetens skull.

Det finns en berättelse om en döende rabbin som hette Zusya. Hans elever samlades runt hans dödsbädd. En av dem märkte att rabbinen verkade orolig och frågade honom varför han var orolig – han som var så lärd och from och hade tjänat sitt folk liksom Moses gjort på sin tid. Rabbinen svarade att han inte var orolig för att Gud skulle fråga honom varför han inte blivit som Moses. Han var rädd att Gud skulle fråga honom varför han inte blivit som han kunde ha blivit! Vi ska sträva efter att bli den människa vi kan bli.

 

Synen på människan

 

Alla människor är likvärdiga eftersom alla är skapade av samma Gud. Människan har förmågan att tänka och skapa, har förmågan till kärlek och medlidande och har en fri vilja.

Människan existerar inte endast som en varelse för sig. Hon hör till en gemenskap av lika berättigade och lika förpliktade individer till samhället. Var och en måste i mån av kraft och förmåga delta i arbetet att skapa en bättre värld för allas bästa.

 

Synen på hälsa

 

Judendomen anser att Gud har skapat varje människa med både kropp och själ och båda två är heliga. Vi ska ta hand om dem båda på bästa möjliga sätt. Man ska undvika det som är skadligt mot ens såväl fysiska som mentala hälsa.

 

Sex före äktenskapet

 

I princip hör sexlivet till äktenskapet - äktenskapet är heligt inom judendomen. I det moderna samhället förekommer ju sex före vigseln, och det hörs sällan eller aldrig några fördömande ord från rabbiner om det. Emellertid, ortodoxa judar lever enligt läran - de väntar.

 

Preventivmedel

 

Ett preventivmedel får inte hindra mannens säd, exempelvis kondomen. Således är bl.a. p-piller tillåtna. Men en annan aspekt är att "livet går före allt": Kondomer kan därför användas för att förhindra spridning av AIDS och könssjukdomar.

 

Abort

 

Om moderns fysiska hälsa är i fara pga graviditeten, räknas moderns liv som viktigare. Dagens judendom räknar även in psykisk ohälsa hos modern, att hon inte klarar av att föda och uppfostra barnet. Under en sen graviditet blir det naturligtvis ett svårare val, och här måste fostrets livsduglighet tas med i frågeställningen.

Att göra abort av sociala och ekonomiska skäl anser vi vara helt fel. Självfallet är det helt felaktigt att använda abort som ett försenat preventivmedel.

 

Homosexualitet

 

Enligt Bibeln är homosexuella relationer förbjudna. Homosexuella relationer är dock en realitet. Den moderna judendomen har utvecklat en tolerans, där homosexualitet inte fördöms. Helt uppenbart är ju att det finns kärlek mellan homosexuella personer. Ortodoxa grenar av judendomen har en mer negativ attityd än konservativa och liberala.

  

Skilsmässa

 

Skilsmässa betraktas i judiskt liv som en tragisk sista utväg, när alla andra möjligheter för att återupprätta ett harmoniskt äktenskap har prövats. Det judiska skilsmässoförfarandet övervakas av en rabbinsk domstol bestående av tre rabbiner som är kunniga i äktenskaps- och skilsmässolagarna. Dessutom behövs en person som kan skriva ett skilsmässobevis, och två vittnen. Innan den judiska processen överhuvudtaget sätts igång måste paret redan tagit ut en borgerlig skilsmässa.

 

Självmord

 

Självmord är förbjudet. Men eftersom självmord existerar har vi genom moderna kunskaper i psykiatri utvecklat en tolerans. Offren begravs på normalt sätt.

 

Organdonation

 

Judendomen är positiv till organdonation. Rabbinerna kommer fram till sitt positiva ställningstagande för organ- och vävnadsdonation genom att väga viktiga principer mot varandra. Inför donation av organ och vävnader är det framför allt två regler ur den judiska lagen som blir aktuella - kevod hamet - respekten för den döda kroppen och pikuach nefesh - plikten att rädda och främja livet. När dessa två principer hamnar i konflikt med varandra är budet att rädda liv viktigare än iakttagandet av de regler som gäller för att visa respekt för den avlidne.

 

Att visa respekt för människokroppen leder till att vissa bud ibland måste upphävas för att kunna rädda liv. Man kan till exempel upphäva Shabbatlagarna om det visar sig nödvändigt för att kunna hjälpa en person vars liv är i fara.

Att visa respekt för den döde har gett judendomen lagar och föreskrifter som skall försäkra den döda kroppen en bibehållen värdighet. Ett stoft skall behandlas med samma respekt som den levande kroppen vid varje förberedande steg inför begravningen.

Men när det gäller att rädda liv får denna lag åsidosättas - inklusive förbudet att stympa en kropp. Påbudet att rädda liv - pikuach nefesh - har lett till att rabbiner i hela världen tillåter donation av organ och vävnader från en avliden i syfte att rädda ett människoliv.

 

Dödsstraff

 

Dödsstraff är något man tar avstånd från. De lagar i Moseböckerna som föreskriver dödsstraff tolkas så att dödsstraff inte tillämpas.

 

Dödshjälp

 

Om läkaren anser att patienten är döende och att patienten inte har någon chans att leva, så har läkaren inget ansvar att behålla patienten vid liv. Patienten är berättigad att dö. Läkaren får dock inte påskynda döden, med t ex en dödlig injektion.

Om läkaren dock stänger av maskinerna som behåller patienten vid liv, har läkaren inte påskyndat döden. Han har slutat att förhindra döden. Således skiljer judendomen mellan passiv dödshjälp och aktiv dödshjälp.

 

Livet efter döden

 

Döden är lika naturlig som livet, inget att skrämmas av. Judendomen anser att det finns ett andligt tillstånd efter döden. Det kan inte beskrivas i detalj. Det finns olika tankar om livet efter detta. Judendomen lägger dock vikten på livet, inte på livet efter detta.

En tanke när det gäller odödligheten är att ens gärningar lever vidare genom barn och barnbarn. På så sätt förs livet vidare. Den judiska begravningen skiljer sig från den svenska framförallt i att den redan sker efter ett par dagar. Kremering bör inte utföras. Ritualerna kring död och begravning är fastställda i detalj. Man skall visa respekt för den döde. Alla döda hanteras likadant och man skall återföra de sörjande så snabbt som möjligt till ett normalt vardagsliv.

 


Copyright © 2008 - 2013 Israel4u.se, All rights reserved